Efterstygn
Stick upp nålen i början av linjen, en stygnlängd från där du vill att
efterstygnen ska börja. Sy ett stygn bakåt och stick sedan upp nålen igen en
stygnlängd framför där du stack ner nålen i början. Sy små och jämna
stygn.
Kedjestygn
Stygnen består av små öglor som på rätsidan bildar en kedja och på
avigsidan blir det en rad små efterstygn. Kedjestygnen syr du emot dig. Du
sticker upp nålen i översta punkten och lägger tråden i en slinga åt
vänster. Du sticker sedan ner nålen intill uppstickningspunkten. Du kan även
använda kedjestygn för att göra s.k. Mille fleurs (en blomma) och då utgår
du från en mittpunkt och gör kedjestygn runt den.
Knutar
Knutar kan du t.ex. använda om du syr en blomma och sätta lite knutar i
mitten så att det ser ut som pupillen på blomman. Den vanligaste typen är
franska knutar och du bör använda en sybåge för att de ska bli fina. Du
snor garnet om nålen en eller flera gånger och sedan sticker du ner nålen
tätt intill uppstickninspunkten och medan nålen sitter lodrätt i tyget
stramas tråden till om nålen och knuten formas så att den blir fin. Se till
att den inte blir för lös.

Korsstygn
Korsstygnet sys över minst två trådar och stygnen ligger på rätsidan som ett
kors. Understygnen sys från vänster till höger och överstygnet sys från höger
till vänster. Antingen kan man sy klart hela raden med understygn och sedan sy
raden med överstygn eller så görs varje stygn helt färdigt innan man börjar på
nästa.
 |
Börja med att dra igenom nålen och lämna cirka 7 - 8 cm av tråden som
sedan ska fästas på baksidan. Sy sedan understygnen (halva korsstygn). |
 |
Vänd nu och sy överstygnen tillbaka för att göra färdigt korsstygnen. |
 |
Stick ner nålen enligt bilden för att fortsätta sy på raden under. Sy
klart korsstygnen. |
 |
Fäst tråden på baksidan. För att fästa den första tråden som vi lämnade
på framsidan drar du ner den på baksidan. Börja med att dra igenom tråden
genom 3 - 4 stygn. Dra nu igenom tråden igen men hoppa över det första
stygnet så att tråden fästs. |
Langett
Detta sömsätt används huvudsakligen som kantavslutning och sys alltid
vågrätt från vänster till höger genom att lägga tråden under nålspetsen. Du kan göra stygnen olika tätt beroende
på hur du vill att kanten ska bli. Ofta klipper du bort tyget i kanten och då
kan det vara bra att sy en söm i kanten med symaskin så håller det lite
bättre. Dukar som är sydda med langettsöm bör handtvättas eftersom kanten är
ganska känslig. 
Plattsöm
Plattsöm syr du diagonalt över den yta som ska fyllas och stygnen ska ligga
parallellt och tätt intill varandra. Det finns två olika typer av plattsöm
och det är ensidig plattsöm och liksidig plattsöm. Vid ensidig plattsöm
ligger tråden på rätsidan. Du lägger stygnen intill varandra och fäster dem
med ett litet förstygn, omväxlande i höger och vänster sida. Vid liksidig
plattsöm ligger det lika mycket tråd på avigsidan som på rätsidan.

Schattersöm
Detta är ett fritt sömsätt som ger stora möjligheter att variera färg och
form. Man kan säga att man "målar" med nål och garn. Du syr med mer eller mindre
tätt lagda och olika långa stygn. Du kan också sy med färgövergångar, d.v.s. att
stygnen går över i varandra så att mjuka övergångar bildas vilket kan bilda en
fint skuggande effekt. Du kan också sy schattersöm genom att använda s.k.
klyvsöm. Det är en slags stjälksöm där du sticker upp nålen mitt i garnet som då
helst ska vara tvåtrådigt.

Stjälkstygn
Stjälkstygn används ofta på ritade broderier och följer vanligen en sylinje.
Du kan även sy flera rader
stjälkstygn bredvid varandra om du vill fylla större ytor.
Du syr stygnen genom att lägga tråden till höger eller vänster om nålen
beroende på om du vill ha vänster- eller högersydda stygn. Nålen sticks ner
i tyget så långt upp som du har tänkt dig stygnlängden och går sedan upp
intill eller i det föregående stygnets övre punkt. Stygnen kommer att ligga
snett över linjen. Du kan göra det första och sista stygnet hälften så
långt som de övriga för att undvika att den sydda randen blir för tunn i början och i
slutet.
 |